Tentaplugg!
Tentaperioderna brukar avlösa varandra ungefär en gång i månaden, ofta i slutet av månaden och de flesta institutioner/skolor lägger tentorna samtidigt. Med tentan följer ofta tentaångest, panik, hyperstress, allmän omotivation, sömnsvårigheter, magont med mera. Man vet inte riktigt vad man ska plugga på, vad som är det mest väsentliga och vad som kommer att tas upp på tentan...
Ett bra tips är att plugga på gamla tentor. Ofta är tentorna likvärdiga från år till år eftersom att lärarna inte orkar göra nya tentor varje gång, därför är det smart att titta på hur tidigare tentor sett ut. Gamla tentor kan man få på den institutionen man går, om du inte hittar några gamla tentor på deras hemsida så prata med expeditionen för ditt program.
Ett annat bra tips för att klara tentan är att kolla in anteckningarna från föreläsningarna. Ofta tar föreläsaren upp det mest väsentliga, viktiga begrepp, årtal, namn och annat som kan vara bra att känna till på tentan.
När det kommer till kurslitteraturen då?
Ett alternativ är att utifrån de tidigare tentorna bara slå upp det som frågorna behandlar. Ofta ska man läsa mer litteratur än vad man egentligen behöver. Därför kan det även vara en god idé att titta i innehållsförteckningen vad boken handlar om, du kommer troligtvis att kunna hoppa över ett par kapitel med gott samvete och ändå klara tentan så länge du har pluggat på gamla tentor och kollat föreläsningarna.
Lycka till!
tisdag 25 oktober 2011
torsdag 6 oktober 2011
Anmälan till vårterminen
Sista anmälningsdag till vårens studier är den 15 oktober.
Glöm inte att anmäla dig!!! (Högskola/Universitetsstudier)
För den som ännu inte är helt säker på vad ni ska söka, gå in på http://www.studera.nu/ Där kan ni jämföra mellan olika utbildningar (om ni avser att läsa på högskola/universitet). Något som också kan rekommenderas är att läsa kursplaner för att bilda skapa sig en uppfattning av vad utbildningen handlar om, vilken typ av kurslitteratur som inkluderas, med mera.
Väljer man att endast läsa enstaka kurser, det vill säga såna på 7,5 - 15 HP så bör man vara uppmärksam på att kurserna startar olika perioder, detta anges också på kursernas hemsida. Perioderna delas in i 1-4 perioder, och beroende på studietakten så får man försöka se till att lägga kurserna i ordning när man gör ansökan.
Komvux har flera starter under året, hör med din närmaste Komvux när du kan börja studera nästa gång. Folkhögskolorna startar oftast på höstterminen, men det finns även kurser som startar under våren. Kontakta den skola du är intresserad av för att få reda på när sista ansökningsdag är. Samma sak gäller för KY - hör med den skola du är intresserad av att söka till.
Glöm inte att anmäla dig!!! (Högskola/Universitetsstudier)
För den som ännu inte är helt säker på vad ni ska söka, gå in på http://www.studera.nu/ Där kan ni jämföra mellan olika utbildningar (om ni avser att läsa på högskola/universitet). Något som också kan rekommenderas är att läsa kursplaner för att bilda skapa sig en uppfattning av vad utbildningen handlar om, vilken typ av kurslitteratur som inkluderas, med mera.
Väljer man att endast läsa enstaka kurser, det vill säga såna på 7,5 - 15 HP så bör man vara uppmärksam på att kurserna startar olika perioder, detta anges också på kursernas hemsida. Perioderna delas in i 1-4 perioder, och beroende på studietakten så får man försöka se till att lägga kurserna i ordning när man gör ansökan.
Komvux har flera starter under året, hör med din närmaste Komvux när du kan börja studera nästa gång. Folkhögskolorna startar oftast på höstterminen, men det finns även kurser som startar under våren. Kontakta den skola du är intresserad av för att få reda på när sista ansökningsdag är. Samma sak gäller för KY - hör med den skola du är intresserad av att söka till.
onsdag 28 september 2011
Nyttolänkar
Dessa länkar är länkar som kan komma till nytta under din studietid. Här kommer du hitta förslag på lite smått och gott. Det som ligger uppe just nu är följande:
- Bibliotekskatalog Stockholm
Här kan du göra en direktsökning på samtliga bibliotek i Stockholmsområdet. Du kan söka på författare, titel eller valfritt ord.
- Flyktlinjer
Genom denna länk kommer du fram till en mycket intressant hemsida. Det är en man som kallar sig för Eddy som driver denna blogg. Han är mycket update om det som händer i samhället, läser många olika böcker av stora och kända teoretiker, filosofer, feminister, med mera vilka han sen ibland recenserar eller tycker till om. En sida där man kan hitta väldigt mycket bra och samhällsnyttig information om dagsaktuella ämnen.
- Libris Bibliotekssök
På denna sida kan du söka efter böcker på samtliga högskolebibliotek / universitetsbibliotek i hela Sverige. Du kan även hitta lite mer ingående information om litteraturen.
- Nordstedts lexikon
Nordstedts är dem som gör de blå-randiga lexikonen. Här hittar du deras lexikon online, vilket är mycket praktiskt om du behöver slå upp ett ord medan du sitter vid datorn.
- Synonymer "uppslagsbok"
Även här hittar du en online-sida där du kan slå upp ord. På denna sida slår du upp alternativa betydelser till svåra ord på svenska som du har svårt att förstå eller vill ha förklarade.
- Uppsatser
Här kan du hitta uppsatser om allt möjligt. Uppsatserna är publicerade av studenter på högskolor och universitet runt om i Sverige.
- Wikipedia
2000-talets uppslagsverk online. Här kan du slå upp det mesta mellan himmel och jord som du vill veta. Dock bör man vara medveten om att vem som helst kan publicera material på Wikipedia, det vill säga, även du och jag, och därför bör man tänka sig för en extra gång innan man väljer att hänvisa dit i sina skolarbeten. Det är alltså inte något som rekommenderas i första hand, utan det är också att rekommendera att man dubbelkollar informationen någon annanstans om man ska ha det i ett arbete.
- Bibliotekskatalog Stockholm
Här kan du göra en direktsökning på samtliga bibliotek i Stockholmsområdet. Du kan söka på författare, titel eller valfritt ord.
- Flyktlinjer
Genom denna länk kommer du fram till en mycket intressant hemsida. Det är en man som kallar sig för Eddy som driver denna blogg. Han är mycket update om det som händer i samhället, läser många olika böcker av stora och kända teoretiker, filosofer, feminister, med mera vilka han sen ibland recenserar eller tycker till om. En sida där man kan hitta väldigt mycket bra och samhällsnyttig information om dagsaktuella ämnen.
- Libris Bibliotekssök
På denna sida kan du söka efter böcker på samtliga högskolebibliotek / universitetsbibliotek i hela Sverige. Du kan även hitta lite mer ingående information om litteraturen.
- Nordstedts lexikon
Nordstedts är dem som gör de blå-randiga lexikonen. Här hittar du deras lexikon online, vilket är mycket praktiskt om du behöver slå upp ett ord medan du sitter vid datorn.
- Synonymer "uppslagsbok"
Även här hittar du en online-sida där du kan slå upp ord. På denna sida slår du upp alternativa betydelser till svåra ord på svenska som du har svårt att förstå eller vill ha förklarade.
- Uppsatser
Här kan du hitta uppsatser om allt möjligt. Uppsatserna är publicerade av studenter på högskolor och universitet runt om i Sverige.
- Wikipedia
2000-talets uppslagsverk online. Här kan du slå upp det mesta mellan himmel och jord som du vill veta. Dock bör man vara medveten om att vem som helst kan publicera material på Wikipedia, det vill säga, även du och jag, och därför bör man tänka sig för en extra gång innan man väljer att hänvisa dit i sina skolarbeten. Det är alltså inte något som rekommenderas i första hand, utan det är också att rekommendera att man dubbelkollar informationen någon annanstans om man ska ha det i ett arbete.
Länkar
En kort presentation av de länkar som ligger uppe i menyn till höger just nu:
- CSN: Centrala Studiestödsnämnden.
Det är denna institution som betalar ut dina pengar varje månad när du väljer att studera. Ansökan för att få studiestöd hittar du på deras sida.
- CSN: Centrala Studiestödsnämnden.
Det är denna institution som betalar ut dina pengar varje månad när du väljer att studera. Ansökan för att få studiestöd hittar du på deras sida.
- Folkhögskola
Här hittar du samtliga folkhögskolor i Sverige och info om deras utbildningar samt hur du söker.
- Högskoleverket
Här hittar du samtliga folkhögskolor i Sverige och info om deras utbildningar samt hur du söker.
- Högskoleverket
Antagningsstatistik, registrering av betyg, högskolestudier
- Komvux
Info kommer
- Studera.nu
Du som vill söka utbildningar på högskola / universitet kan göra ett besök på denna sida. Här hittar du samtliga utbildningar och högskolor/universitet i Sverige. När du har registrerat dig kan du även se dina tidigare betyg och skicka iväg ansökningar till de utbildningar du är intresserad av.
- Komvux
Info kommer
- Studera.nu
Du som vill söka utbildningar på högskola / universitet kan göra ett besök på denna sida. Här hittar du samtliga utbildningar och högskolor/universitet i Sverige. När du har registrerat dig kan du även se dina tidigare betyg och skicka iväg ansökningar till de utbildningar du är intresserad av.
- YH-utbildning (tidigare KY)
På denna sida hittar du info om YH-utbildningar, utbildningsanordnare. Du kan även hitta info om hur du går till väga för att söka till de olika skolorna.
På denna sida hittar du info om YH-utbildningar, utbildningsanordnare. Du kan även hitta info om hur du går till väga för att söka till de olika skolorna.
Att plugga vidare... ?
Att plugga vidare är inte någon självklarhet för alla. Detta beror dels på vad man har för bakgrund (föräldrar och släkt), men även vilken umgängeskrets man befinner sig. i. Har dina föräldrar studerat är det större chans att du kommer att plugga vidare, du kommer kanske till och med kommer att välja en utbildning som liknar deras utbildning eller jobb.Har dina föräldrar istället jobbat hela sitt liv (och aldrig studerat vidare) är det större chans att du själv också kommer att välja att jobba framför att studera. Detta beror på vad dina föräldrar förmedlar till dig. Förmedlar dem att det är bra att plugga vidare för att de själva har gjort det så kommer du vara mer lockad till vidare studier. Har de inte studerat kommer de motivera dig att istället börja arbeta. Inget är mer rätt eller fel.
Dock behöver så inte vara fallet. Det finns idag många studerande som har valt att plugga vidare trots att deras föräldrar inte har pluggat. Det kan dels beror på de har sett kompisar plugga vidare och har blivit lockade den vägen. De kan även ha besökt en studiemässa och blivit inspirerade. Det finns många sätt att göra sitt val.
Om det är rätt att plugga vidare eller inte är det bara du själv som kan bestämma. Det finns i dag en rad utbildningsanordnare som erbjuder olika kurser. Har du inte gymnasiekompetens och är över 20 år kan du läsa in detta på den kommunala verksamheten där du bor - vanligtvis känd som Komvux. Men idag har Komvux skolorna även finare namn som till exempel "Jensens Vuxenutbildning", "Jensen Education", Academedia Eductus AB, Competens Utbildning Sverige, Hermods... och så vidare. Men dessa är fortfarande Komvux-utbildningar som oftast erbjuder kurser på grundläggande högstadie- och gymnasienivå. Utbildningarna är gratis, men du måste själv betala för böcker och skolmaterial.
Sen har du Folkhögskolorna som är en alternativ skolform. Här arbetar man ofta praktiskt, det vill säga - sitter inte med näsan i böcker hela dagarna även om det är en del att läsa. Något som är viktigt att känna till med folkhögskolan är att man här INTE får några betyg, där emot får du ett intyg på att du har läst utbildningen. Eftersom att folkhögskolorna inte delar ut några betyg har de heller inga prov i bemärkelsen "riktigt prov/salsskrivning". Istället får man ofta visa vad man kan - ofta får man visa det praktiskt, exempelvis om du har läst en kurs i Hjärt- och lugnräddning (HLR) får du visa praktiskt att du vet hur du rädda en människa genom att göra HLR på en docka. Även mindre presentationer, bokrecensioner eller mindre grupparbeten brukar fungera som bevis på att man har klarat av en kurs. Utbildningarna är ofta 1 år (2-åriga utbildningar förekommer också) och många folkhögskolor erbjuder internatboende på skolan, det är mer vanligt att man bor på skolan än utanför. Ett bra sätt för den som vill lära känna nya människor och ha en rolig och annorlunda studietid. Lite extra att känna till är att vissa folkhögskoleutbildningar har som standard att de åker utomlands med sina elever under kortare eller längre perioder varje år. Från 1 vecka till 3 - 6 månader. Det kan då röra sig om studieresor i utbildningssyfte eller klassresor. Bland annat så åker vissa folkhögskolor till Kina, Sydamerika, men även andra länder förekommer. Kolla med den utbildning du är intresserad av.
Behöver du läsa upp dina betyg men inte vill gå på Komvux så erbjuder även folkhögskolorna sådana kurser. Dessa ger också behörighet till högre studier i fall du behöver någon specifik behörighet. Det du dock måste ha i åtanke är att du inte får något betyg och därmed heller inte kan samla poäng vilket ibland behövs för att komma in på högskolan. Men önskar du bara få särskild behörighet i ett visst ämne så är det fullt möjligt att använda betyget från folkhögskolan. Jag rekommenderar dig ändå att dubbelkolla med studievägledaren eller annan antagningsansvarig på den skola du tänkt söka vidare till efter att du har läst upp ett specifik betyg på folkhögskola.
YH - tidigare KY. En blandning mellan folkhögskola och högskola/universitet. Utbildningarna är ofta 1-2 år. Det är en del att läsa och många utbildningar leder till jobb efter examen eftersom att skolorna ofta erbjuder praktik under utbildningens gång. På vissa utbildningar läser du även vissa kurser på en högskola och får på så sätt även högskolepoäng.
Högskola / Universitet: Den skolform där du läser längst tid på eftergymnasial. För att få ut en kandidatexamen (den första examen som går att få) måste du läsa totalt 180 poäng vilket motsvarar 3 års heltidsstudier. För högre examen, exempel magisterexamen läser du 2 år till utöver 3 år för kandidatexamen. Vill du läsa till doktorand läser du 5 år + ytterligare 3-4 år. Som doktorand forskar du ofta själv och får betalt (som lön) för att du studerar. Så det är mer en blandning mellan att studera och att vara forskare.
Detta var ett litet smakprov på vad det finns för olika utbildningar. Det är inte självklart att du vill studera vidare överhuvudtaget, och om det är rätt att plugga vidare eller inte kan bara du själv veta.
Dock behöver så inte vara fallet. Det finns idag många studerande som har valt att plugga vidare trots att deras föräldrar inte har pluggat. Det kan dels beror på de har sett kompisar plugga vidare och har blivit lockade den vägen. De kan även ha besökt en studiemässa och blivit inspirerade. Det finns många sätt att göra sitt val.
Om det är rätt att plugga vidare eller inte är det bara du själv som kan bestämma. Det finns i dag en rad utbildningsanordnare som erbjuder olika kurser. Har du inte gymnasiekompetens och är över 20 år kan du läsa in detta på den kommunala verksamheten där du bor - vanligtvis känd som Komvux. Men idag har Komvux skolorna även finare namn som till exempel "Jensens Vuxenutbildning", "Jensen Education", Academedia Eductus AB, Competens Utbildning Sverige, Hermods... och så vidare. Men dessa är fortfarande Komvux-utbildningar som oftast erbjuder kurser på grundläggande högstadie- och gymnasienivå. Utbildningarna är gratis, men du måste själv betala för böcker och skolmaterial.
Sen har du Folkhögskolorna som är en alternativ skolform. Här arbetar man ofta praktiskt, det vill säga - sitter inte med näsan i böcker hela dagarna även om det är en del att läsa. Något som är viktigt att känna till med folkhögskolan är att man här INTE får några betyg, där emot får du ett intyg på att du har läst utbildningen. Eftersom att folkhögskolorna inte delar ut några betyg har de heller inga prov i bemärkelsen "riktigt prov/salsskrivning". Istället får man ofta visa vad man kan - ofta får man visa det praktiskt, exempelvis om du har läst en kurs i Hjärt- och lugnräddning (HLR) får du visa praktiskt att du vet hur du rädda en människa genom att göra HLR på en docka. Även mindre presentationer, bokrecensioner eller mindre grupparbeten brukar fungera som bevis på att man har klarat av en kurs. Utbildningarna är ofta 1 år (2-åriga utbildningar förekommer också) och många folkhögskolor erbjuder internatboende på skolan, det är mer vanligt att man bor på skolan än utanför. Ett bra sätt för den som vill lära känna nya människor och ha en rolig och annorlunda studietid. Lite extra att känna till är att vissa folkhögskoleutbildningar har som standard att de åker utomlands med sina elever under kortare eller längre perioder varje år. Från 1 vecka till 3 - 6 månader. Det kan då röra sig om studieresor i utbildningssyfte eller klassresor. Bland annat så åker vissa folkhögskolor till Kina, Sydamerika, men även andra länder förekommer. Kolla med den utbildning du är intresserad av.
Behöver du läsa upp dina betyg men inte vill gå på Komvux så erbjuder även folkhögskolorna sådana kurser. Dessa ger också behörighet till högre studier i fall du behöver någon specifik behörighet. Det du dock måste ha i åtanke är att du inte får något betyg och därmed heller inte kan samla poäng vilket ibland behövs för att komma in på högskolan. Men önskar du bara få särskild behörighet i ett visst ämne så är det fullt möjligt att använda betyget från folkhögskolan. Jag rekommenderar dig ändå att dubbelkolla med studievägledaren eller annan antagningsansvarig på den skola du tänkt söka vidare till efter att du har läst upp ett specifik betyg på folkhögskola.
YH - tidigare KY. En blandning mellan folkhögskola och högskola/universitet. Utbildningarna är ofta 1-2 år. Det är en del att läsa och många utbildningar leder till jobb efter examen eftersom att skolorna ofta erbjuder praktik under utbildningens gång. På vissa utbildningar läser du även vissa kurser på en högskola och får på så sätt även högskolepoäng.
Högskola / Universitet: Den skolform där du läser längst tid på eftergymnasial. För att få ut en kandidatexamen (den första examen som går att få) måste du läsa totalt 180 poäng vilket motsvarar 3 års heltidsstudier. För högre examen, exempel magisterexamen läser du 2 år till utöver 3 år för kandidatexamen. Vill du läsa till doktorand läser du 5 år + ytterligare 3-4 år. Som doktorand forskar du ofta själv och får betalt (som lön) för att du studerar. Så det är mer en blandning mellan att studera och att vara forskare.
Detta var ett litet smakprov på vad det finns för olika utbildningar. Det är inte självklart att du vill studera vidare överhuvudtaget, och om det är rätt att plugga vidare eller inte kan bara du själv veta.
Presentation
Så...då var vi igång. Denna sida är främst avsedd för dem som är intresserade av att plugga på heltid, men inom kort kommer även ni som studerar på annat sätt, exempelvis enstaka kurser att hitta matnyttig information om hur man får tag på billig/gratis kurslitteratur, klarar av proven och kanske inspiration till vidare studier.
Kommer efter hand även att lägga upp delar av olika studier här som visar på vad det är som gör att människor väljer att plugga vidare eller inte med mera intressant.
Till menyn i höger finns det länkar till bra sidor som har med utbildning att göra. Dels hittar ni länkar till olika skolsamordnare, så som Komvux, Folkhögskolor och Högskolor. Under "Nytto-länkar" är det information som är mer bra att ha. Exempelvis sidor som är intressanta rent allmänt eller bra att ha sidor så som exempelvis där man kan översätta synonymer, lexikon med mera.
Jag som står bakom detta projekt är själv en student som har provat på de flesta eftergymnasiala skolformer och som fortfarande befinner mig i studievärlden på universitetsnivå. Detta är mitt lilla sidoprojekt bland alla tentor och kurslitteratur och jag kommer uppdatera sidan med jämna mellanrum.
Kommer efter hand även att lägga upp delar av olika studier här som visar på vad det är som gör att människor väljer att plugga vidare eller inte med mera intressant.
Till menyn i höger finns det länkar till bra sidor som har med utbildning att göra. Dels hittar ni länkar till olika skolsamordnare, så som Komvux, Folkhögskolor och Högskolor. Under "Nytto-länkar" är det information som är mer bra att ha. Exempelvis sidor som är intressanta rent allmänt eller bra att ha sidor så som exempelvis där man kan översätta synonymer, lexikon med mera.
Jag som står bakom detta projekt är själv en student som har provat på de flesta eftergymnasiala skolformer och som fortfarande befinner mig i studievärlden på universitetsnivå. Detta är mitt lilla sidoprojekt bland alla tentor och kurslitteratur och jag kommer uppdatera sidan med jämna mellanrum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)